Igår så var det konsert i ullevi då Håkan Hellström uppträdde:)
Jag gick med Linnea, Johanna, Josefine och Amanda. Linnea och Amanda hade missat att dom hade sittplatser, så vi var inte med dom på själva konserten men innan. Jag, Johanna och Josse krigade om bra ståplatser. Vi stod i kö innan insläppet i cirka 2 timmar. Det var otroligt varmt i mina svarta jeans. Så jag tänkte byta till shorts. När jag tagit av mig skorna och byxorna så började alla gå. Jag hann inte ta på mig shortsen innan insläppet, jag stressade i hjäl för att få tag i mina skor och väska. Det var då jag tappade mina chips. (observera att jag hade en kofta runt mig när jag bytte om, så jag täckte det som behövde täckas)
I alla fall när vi var insläppta så skyndade vi oss längst fram. Vi stod jätte nära stacketet. Så vi såg Håkan otroligt bra under konserten. Tyvärr så fick man väldigt ont i hela kroppen när man stod där fram. Man blev knuffad från alla möjliga håll haha. Eftersom att vi var längst fram så var vi bland "håkans absoluta jätte fan" dom grät under konserten. Det kändes lite konstigt eftersom att man är där för att ha skoj.
Det var helt fantastiskt underbart att befinna sig där. Jag hoppas jag kan gå på han någon mer gång:D jag hoppas också att jag kan gottgöra Johanna någon gång(hon gav mig biljetten)
Det var publiks rekord på ullevi, 69 000 människor. Till och med mer än när Bruce Springsteen spelade:O #fräckt
Puss och kram från #sjuktöverlyckligtjej

Ja rubriken stämmer, nere på ramsvik så gjorde vi mycket roligt som att trampa trampbåt och bada men även åt glassfrossa. Frossan var i en halvtimme då man fick ta 2 kulor åt gången, sedan hämta mer;)
Jag åt 3 kulor, skulle säkert få ner mer men det räckte alldeleds utmärkt. Men en vuxen i klassresegruppen stannade inte med sunt förnuft efter 3 kulor:D Han sprang upp 10 gånger på en halv timme alltså åt han 20 kulor:D jag var impad asså, hel förvånad. Hjärnfrys måste han haft men inte ont i magen... jag skulle legat och spytt.
Lägret var skoj i alla fall. Det var trevligt att umgås med klassen en "sista" gång. Det kändes som att man kom närmare alla to bad att det är på slutet. Såhär sammansvetsat tycker jag att det skulle vart från början.